Räntetak och kostnadstak – vad gäller?

Räntetaket är den högsta ränta en långivare får ta ut på ett lån till en konsument. Det är referensräntan plus 20 procentenheter, vilket blir 22 % under perioden 1 juli–31 december 2026. Kostnadstaket betyder att räntor och avgifter aldrig får bli högre än lånebeloppet. Båda taken gäller de flesta lån, men inte bolån.

Vad är räntetaket?

Räntetaket är den högsta ränta som en långivare får ta ut på ett lån till en konsument. Taket är referensräntan plus 20 procentenheter. Det gäller både den vanliga räntan och dröjsmålsräntan, alltså räntan om du betalar för sent. Regeln finns i konsumentkreditlagen (2010:1846) 19 a §.

Riksbanken fastställer referensräntan två gånger per år. Under perioden 1 juli–31 december 2026 är referensräntan 2 %. Det betyder att räntetaket är 22 % under samma period.

Räntetaket gäller den nominella räntan. Den effektiva räntan kan bli högre, eftersom avgifterna räknas in i den. Läs mer om skillnaden i guiden om effektiv ränta.

Vilka lån omfattas av räntetaket?

Räntetaket omfattar de flesta lån och krediter till konsumenter, till exempel privatlån, kreditkort och snabblån. Bolån är undantagna. Reglerna gäller sedan den 1 mars 2025. Det framgår av riksdagens beslut i betänkande 2024/25:CU5.

Före den 1 mars 2025 gällde ett räntetak bara för de dyraste krediterna. Taket var då referensräntan plus 40 procentenheter. I dag är taket lägre och gäller betydligt fler lån.

Hur fungerar kostnadstaket?

Kostnadstaket betyder att räntor och avgifter sammanlagt aldrig får bli högre än lånebeloppet. Har du lånat 5 000 kr kan du alltså som mest behöva betala 5 000 kr i kostnader, utöver själva lånet.

Det finns ett separat tak för uppläggningsavgiften. Den får vara högst 1 % av prisbasbeloppet. Under 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kr, så avgiften får vara högst 592 kr.

Vad kostar ett lån nära räntetaket?

Ett lån nära räntetaket kan kosta nästan fyra gånger så mycket som ett vanligt privatlån. Exemplet visar ett lån på 10 000 kr som betalas tillbaka på ett år.

Räkneexempel – inte ett erbjudande. Annuitetslån på 10 000 kr, återbetalningstid ett år, 12 månadsbetalningar.

Lånet vid räntetaket kostar 1 292 kr mer, trots att beloppet är detsamma. Den effektiva räntan blir 37,26 %, eftersom uppläggningsavgiften är stor i förhållande till lånet.

Gäller taken även efter den nya lagen?

Ja, räntetaket och kostnadstaket finns kvar i den nya konsumentkreditlagen (2026:1011). Lagen gäller från den 20 november 2026. Reglerna finns i 4 kap. 4–6 §§ och har samma innehåll som i dag: referensräntan plus 20 procentenheter, ett kostnadstak och ett tak för uppläggningsavgiften.

Vilka krav ställs på långivaren?

Alla långivare måste följa samma grundkrav, oavsett hur dyrt lånet är:

• Tillstånd. Bara kreditinstitut med tillstånd från Finansinspektionen får lämna lån till konsumenter sedan den 1 juli 2025.
• Kreditprövning. Långivaren måste bedöma att du kan betala tillbaka lånet.
• Representativt exempel. Marknadsföring med en räntesats måste visa ett räkneexempel med effektiv ränta.
• Måttfullhet. Konsumentverket har kritiserat reklam som framställer lån som snabba och enkla lösningar.

Lånspecialisten tar aldrig med snabblån eller sms-lån i jämförelser.

Vilka alternativ finns till ett dyrt lån?

Det första alternativet är att prata med den du är skyldig pengar. Här är fler saker du kan göra innan du tar ett dyrt lån för en akut utgift:

• Be om en betalningsplan. Fråga den du ska betala till om du kan dela upp betalningen eller få anstånd.
• Få hjälp med budgeten. Kommunens budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri. Du hittar din kommun i Konsumentverkets lista.
• Jämför med ett privatlån. Ett vanligt privatlån har ofta betydligt lägre effektiv ränta.
• Räkna innan du lånar för att betala ett annat lån. Läs mer om att samla lån.

Har du redan svårt att betala kan du läsa guiden Svårt att betala dina lån?.

Checklista innan du tar ett lån

1. Räkna ut totalt belopp att betala, inte bara månadskostnaden.
2. Jämför den effektiva räntan med ett vanligt privatlån.
3. Kontrollera att långivaren finns i Finansinspektionens företagsregister.
4. Läs vad som händer om du betalar för sent.
5. Fråga dig om utgiften kan vänta tills du har sparat ihop pengarna.