Ärver man skulder?

Nej, i Sverige ärver du inte skulder. När någon dör betalas skulderna av dödsboet, alltså med de pengar och den egendom som den avlidne lämnade efter sig. Räcker inte tillgångarna skrivs resten av skulderna av. Du kan bara bli betalningsansvarig om du själv har skrivit under lånet eller har fått arv innan skulderna var betalda.

Varför ärver man inte skulder?

Du ärver inte skulder eftersom den avlidnes ekonomi hanteras av ett dödsbo. Dödsboet är en egen juridisk person som tar över den avlidnes tillgångar och skulder. Arvingarna får bara det som finns kvar sedan skulderna har betalats.

Enligt ärvdabalken (1958:637) 18 kap. 1 § förvaltar arvingarna, och en eventuell efterlevande make eller sambo, dödsboet tillsammans. De företräder dödsboet, men de blir inte personligt ansvariga för den avlidnes skulder.

I vilken ordning betalas dödsboets skulder?

Dödsboets skulder betalas innan något arv delas ut. Så här går det oftast till:

1. Begravningen och bouppteckningen betalas.
2. Bouppteckningen visar alla tillgångar och skulder.
3. Borgenärerna, alltså de som den avlidne var skyldig pengar, får betalt.
4. Det som finns kvar delas ut som arv vid arvskiftet.

Enligt ärvdabalken 21 kap. 1 § får en skuld bara betalas inom en månad efter bouppteckningen om betalningen inte skadar andra borgenärer. Det ger alla borgenärer en chans att anmäla sina krav.

Vad händer om skulderna är större än tillgångarna?

Om skulderna är större än tillgångarna får borgenärerna dela på det som finns. Resten av skulderna skrivs av. Arvingarna får inget arv, men de behöver inte heller betala något själva.

Räkneexempel – inte ett erbjudande. Ett dödsbo har 150 000 kr i tillgångar. Begravningen kostar 40 000 kr. Den avlidne hade ett privatlån och en kreditkortsskuld.

Borgenärerna får i exemplet dela på 110 000 kr. Resterande 90 000 kr skrivs av. Arvingarna behöver inte betala något av sina egna pengar.

Om tillgångarna bara räcker till begravningen behövs ingen bouppteckning. Då kan socialnämnden i kommunen i stället göra en dödsboanmälan till Skatteverket, enligt ärvdabalken 20 kap. 8 a §.

När kan jag ändå bli betalningsansvarig?

Du kan bli betalningsansvarig i två fall. Det ena gäller lån du själv har skrivit under. Det andra gäller arv som har delats ut för tidigt.

• Gemensamma lån och borgen. Har du varit medlåntagare eller borgensman ansvarar du för lånet. Det gäller till exempel ett gemensamt bolån eller ett lån där du har gått i borgen.
• Arv innan skulderna var betalda. Ett arvskifte ska göras först när skulderna är betalda. Har du ändå fått arv för tidigt kan du behöva lämna tillbaka det, men aldrig mer än du fick.

Vänta därför med att dela upp pengar och saker tills bouppteckningen är klar och skulderna är betalda.

Ärver makar och sambor varandras skulder?

Nej, makar och sambor ärver inte varandras skulder. Varje person ansvarar för sina egna lån. Den avlidnes skulder betalas av dödsboet.

Ett gemensamt lån är ett undantag. Har ni båda skrivit under bolånet eller ett privatlån ansvarar den efterlevande fortfarande för lånet. Kontakta banken om hur lånet ska hanteras framöver. Läs mer om hur ett bolån fungerar.

Kan Kronofogden ta mitt arv?

Ja, om du själv har skulder hos Kronofogden. När arvet har betalats ut till dig räknas det som dina tillgångar, och Kronofogden kan utmäta det för dina egna skulder.

Kronofogden kan däremot inte kräva dig på den avlidnes skulder. Har du egna skulder som du inte klarar kan du läsa guiden Svårt att betala dina lån?. Där finns också information om kostnadsfri budget- och skuldrådgivning.

Checklista när någon har dött

1. Betala inga av den avlidnes skulder med dina egna pengar.
2. Gör en bouppteckning, eller kontakta kommunen om tillgångarna bara räcker till begravningen.
3. Låt dödsboet betala skulderna innan något arv delas ut.
4. Kontrollera om du själv har skrivit under något lån eller gått i borgen.
5. Kontakta budget- och skuldrådgivningen i kommunen om du behöver hjälp.