Inkasso – så fungerar det

Inkasso är när ett företag kräver in en obetald skuld, oftast åt den du ursprungligen var skyldig pengar. Ett inkassokrav ger ingen betalningsanmärkning, men om skulden fortfarande är obetald kan den gå vidare till Kronofogden. Inkassoföretag måste ha tillstånd och följa inkassolagen. Håller du inte med om kravet ska du bestrida det skriftligt.

Vad är inkasso?

Inkasso är när ett företag kräver in en obetald skuld åt någon annan. Det kan till exempel gälla en elräkning, en faktura från en webbutik eller en avbetalning. Ibland har inkassoföretaget köpt skulden och kräver in den själv.

Inkassoföretag måste ha tillstånd och följa inkassolagen (1974:182). Lagen säger bland annat att inkassoverksamheten ska bedrivas enligt god inkassosed. Kraven får inte vara otillbörliga eller vilseledande.

Vad händer när en skuld går till inkasso?

När en faktura inte blir betald kan skulden gå till inkasso. Så här brukar det gå till:

1. Fakturan förfaller utan att bli betald.
2. Du kan få en påminnelse, men det är inget krav enligt lag.
3. Du får ett inkassokrav med en tid att betala eller höra av dig.
4. Om du inte betalar eller bestrider kan borgenären ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
5. Om du inte heller svarar Kronofogden meddelas ett utslag. Då registreras en betalningsanmärkning.

Ett inkassokrav ger alltså ingen betalningsanmärkning. Det gör däremot ett utslag hos Kronofogden.

Vad kostar ett inkassokrav?

Inkassokostnaderna är begränsade enligt lag. Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader styr vad du kan behöva betala. Enligt 4 § är beloppen högst:

• Påminnelseavgift: 60 kr, om du har avtalat om det i förväg
• Inkassoavgift: 180 kr
• Avgift för betalningsplan: 170 kr, om planen görs upp tillsammans med dig och lämnas skriftligt

Till det kommer dröjsmålsränta. Om inget annat är avtalat är den referensräntan plus 8 procentenheter enligt räntelagen. Under andra halvåret 2026 blir det 10 % per år.

Räkneexempel – inte ett erbjudande. En faktura på 500 kr är 60 dagar försenad. Påminnelseavgift är avtalad. Dröjsmålsräntan är 10 % per år.

En faktura på 500 kr kan alltså bli nästan 50 % dyrare. Går skulden vidare till Kronofogden tillkommer fler kostnader.

Hur bestrider jag ett inkassokrav?

Du bestrider ett inkassokrav genom att skriftligt meddela inkassoföretaget att du inte håller med. Förklara varför, till exempel att du redan har betalat eller att varan aldrig kom. Spara en kopia av det du skickar.

Ansöker borgenären ändå om betalningsföreläggande kan du bestrida hos Kronofogden också. Då kan borgenären begära att tvisten prövas i tingsrätten. Bestrid bara om du har skäl, eftersom en riktig skuld blir dyrare om den går vidare.

Vad gör jag om jag inte kan betala?

Kontakta inkassoföretaget och fråga om en betalningsplan. Det är bättre att höra av sig än att vänta, eftersom skulden annars kan gå vidare till Kronofogden.

Har du flera skulder kan kommunens budget- och skuldrådgivning hjälpa dig kostnadsfritt. Läs mer i guiden Svårt att betala dina lån?.

Hur vet jag om ett inkassokrav är äkta?

Ett äkta inkassokrav ska visa vem borgenären är, vad skulden gäller och hur beloppet är uträknat. Enligt inkassolagen 5 § ska kravet redovisa skuld, ränta och kostnader var för sig och ge dig skälig tid att betala eller invända.

Var misstänksam mot krav som saknar de uppgifterna eller som hotar med omedelbara åtgärder. Kontakta borgenären direkt via kontaktuppgifter du själv har hittat om du är osäker.

Vad är skillnaden mellan inkasso och Kronofogden?

Inkasso är ett privat företag som kräver in en skuld. Kronofogden är en myndighet. Kronofogden kan meddela ett utslag, som ger en betalningsanmärkning, och kan sedan utmäta lön eller egendom.

Inkassoföretaget kan inte utmäta något. Det kan bara skicka krav och ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Läs mer om hur en kreditupplysning påverkas av skulder.

Checklista när du får ett inkassokrav

1. Kontrollera att skulden är din och att beloppet stämmer.
2. Betala innan tiden i kravet går ut, om skulden är riktig.
3. Bestrid skriftligt om du inte håller med, och förklara varför.
4. Fråga om en betalningsplan om du inte kan betala allt.
5. Öppna alltid post från Kronofogden och svara i tid.