Kreditkort – så fungerar det

Ett kreditkort är ett kort kopplat till en kredit. Du handlar nu och får en faktura i efterhand. Betalar du hela fakturan i tid blir det oftast ingen ränta. Betalar du bara en del betalar du ränta på resten, och ofta avgifter. Betalar du bara det lägsta beloppet kan skulden ta många år att betala av.

Ett kreditkort är ett kort som är kopplat till en kredit. Den här guiden förklarar hur kreditkort fungerar, vad de kostar och vilka regler som gäller. Vi visar inga enskilda kort och inga räntor för namngivna långivare. Du hittar fler lån och krediter under Lån.

Vad är ett kreditkort?

Ett kreditkort är ett kort som är kopplat till en kredit med en kreditgräns. Du handlar med kortet och lånar pengarna för stunden. Dina köp samlas på en faktura en gång i månaden. Sedan kan du betala hela fakturan eller dela upp betalningen.

Ordet kreditkort finns inte i konsumentkreditlagen. Ett kreditkort med kreditgräns räknas i praktiken som en kontokredit. En kontokredit är en kredit som du får använda om och om igen, upp till en gräns. Det framgår av konsumentkreditlagen (2026:1011) 1 kap. 3 §.

Ett bankkort, även kallat debetkort, tar pengarna från ditt eget konto. Du lånar inget. Ett betalkort samlar köpen på en faktura som du betalar i sin helhet varje månad. Många kort är i dag både betalkort och kreditkort.

Hur fungerar räntefri period?

Räntefri period betyder att du inte betalar ränta om du betalar hela fakturan senast på förfallodagen. Det är ett villkor i ditt avtal med långivaren. Konsumentkreditlagen har ingen regel om hur lång en räntefri period ska vara.

Hur många räntefria dagar du får står i kortets villkor och skiljer sig mellan kort. Betalar du bara en del av fakturan börjar du betala ränta på det som är kvar. Från vilken dag räntan räknas står också i villkoren.

Räntefritt betyder inte alltid gratis. Kortet kan ha avgifter även om du betalar hela fakturan i tid. Långivaren får bara ta ut avgifter som ni har kommit överens om i avtalet, enligt konsumentkreditlagen (2026:1011) 4 kap. 13 §.

Vad kostar ett kreditkort?

Ett kreditkort kostar ränta på den del du inte betalar i tid, och ofta avgifter. Den största kostnaden brukar vara räntan om du delbetalar länge. Vanliga avgifter är:

• uppläggningsavgift, högst 592 kr under 2026 och 596 kr från 1 januari 2027 för kort som du har tecknat från 1 mars 2025
• årsavgift
• aviavgift eller månadsavgift
• uttagsavgift när du tar ut kontanter eller flyttar pengar till ditt konto

Räntan och avgifterna räknas samman i den effektiva räntan. Den visar den totala årliga kostnaden i procent. Du kan jämföra den effektiva räntan mellan olika kort, inte bara den nominella räntan.

En långivare som marknadsför ett kreditkort måste visa den effektiva räntan med ett representativt exempel. Det står i konsumentkreditlagen (2026:1011) 2 kap. 4 §. Exemplet visar vad en typisk kredit kostar, inte vad just du kommer att betala.

Höjer långivaren en avgift ska du få veta det i rimlig tid innan höjningen börjar gälla (4 kap. 17 §). Lagen säger inte hur många dagar det ska vara.

Vad händer om du bara betalar lägsta beloppet?

Om du bara betalar det lägsta beloppet tar det lång tid att bli av med skulden, och räntan blir hög. Lägsta beloppet bestäms av kortets villkor, inte av lagen. Ofta är det en liten del av skulden varje månad. Då går det mesta av betalningen till ränta i början.

Räkneexempel – inte ett erbjudande. Skuld på 30 000 kr på kreditkortet med 18 % nominell ränta. Räntan räknas varje månad och läggs på skulden. Det ger en effektiv ränta på 19,56 %. Lägsta betalning: 3 % av skulden, minst 300 kr. Inga avgifter och inga nya köp eller uttag.

Med lägsta betalning tar det 118 månader, alltså 9 år och 10 månader, att betala av skulden. Räntan blir då nästan fyra gånger så hög som om du betalar 1 500 kr i månaden.

Totalt betalar du då 53 379 kr. Med 1 000 kr i månaden betalar du 40 155 kr totalt, med 1 500 kr 35 935 kr och med 2 000 kr 34 241 kr.

Första månaden blir räntan 450 kr. Lägsta betalningen är 914 kr. Av den går bara 464 kr till att minska skulden. Räntan läggs på skulden, så nästa månad betalar du ränta även på den. Läs mer om ränta på ränta.

Samma sak gäller mindre belopp. Ta ett köp på 9 000 kr med 18 % ränta, 19,56 % effektiv ränta. Betalar du bara lägsta beloppet tar det 3 år och 5 månader. Det kostar 3 046 kr i ränta, totalt 12 046 kr. Betalar du 1 000 kr i månaden tar det 10 månader och kostar 742 kr i ränta, totalt 9 742 kr.

Lägsta belopp och ränta skiljer sig mellan kort. Räkna på din egen skuld i kreditkortskalkylatorn.

Vad är skillnaden mellan kreditkort, betalkort och bankkort?

Ett kreditkort är ett kort kopplat till en kontokredit. Ett betalkort samlar köpen på en faktura som du betalar i sin helhet. Ett bankkort tar pengarna från ditt eget konto. En kontokredit är själva krediten, med eller utan kort. En checkkredit kopplad till ett bankkonto är till exempel också en kontokredit.

Ett privatlån är en annan sorts kredit. Du får hela beloppet på en gång och betalar av enligt en fast plan. Ett kreditkort har ingen fast plan, så skulden kan bli kvar länge om du bara betalar det lägsta beloppet.

Vilka regler gäller för kreditkort?

Kreditkort omfattas av konsumentkreditlagen. En ny konsumentkreditlag (2026:1011) gäller från 20 november 2026. Till dess gäller den gamla lagen (2010:1846). Det här är de viktigaste reglerna.

Räntetaket

Räntan på ett kreditkort får vara högst referensräntan plus 20 procentenheter. Riksbankens referensränta är 2 % under perioden 1 juli–31 december 2026. Räntetaket är därför 22 % under samma period.

Räntetaket gäller kreditkort som du har tecknat från 1 mars 2025. För äldre kort gäller de regler som fanns när du tecknade avtalet. Där är räntetaket högre eller saknas helt.

Taket gäller även dröjsmålsräntan. Det står i konsumentkreditlagen (2026:1011) 4 kap. 4 § och i den gamla lagen (2010:1846) 19 a §. Läs mer om räntetaket.

Räntetaket gäller den nominella räntan. Den effektiva räntan kan bli högre än 22 %, eftersom avgifterna räknas in i den.

Kostnadstaket

Kostnadstaket betyder att kostnaderna för en kredit inte får bli högre än det belopp du har lånat. För en kontokredit, som ett kreditkort, gäller taket för varje gång du använder krediten. Det står i konsumentkreditlagen (2026:1011) 4 kap. 5 §. Dröjsmålsränta och inkassokostnader räknas in.

Kostnadstaket har två undantag. Taket gäller inte en kontokredit som huvudsakligen gäller kreditköp. Kreditköp betyder att du köper en vara eller tjänst på kredit. Krediten kommer från säljaren eller från en långivare som samarbetar med säljaren. Det kan till exempel gälla ett kort kopplat till en butik eller kedja.

Kostnadstaket gäller inte heller kreditköp på högst 2 % av prisbasbeloppet. Det är 1 184 kr under 2026 och 1 192 kr under 2027. Räntetaket gäller ändå i båda fallen.

Vad som räknas som ”huvudsakligen” står inte i lagen med siffror. Det avgörs i sista hand av domstol.

Kreditprövning

Långivaren måste göra en grundlig kreditprövning innan du får ett kreditkort. Prövningen ska bygga på uppgifter om din ekonomi, och långivaren ska kontrollera dem. Det står i konsumentkreditlagen (2026:1011) 3 kap. 13–14 §§.

Vill du höja kreditgränsen väsentligt ska långivaren göra en ny prövning. Lagen säger inte vad som räknas som en väsentlig höjning.

Görs prövningen automatiskt kan du begära att en människa granskar den. Du har också rätt att få en förklaring. Säger långivaren nej ska du snarast få veta varför (3 kap. 15–16 §§). Läs mer om kreditupplysning och om vad som påverkar din kreditvärdighet.

Ångerrätt och uppsägning

Du har 14 dagars ångerrätt när du har tecknat ett kreditkort, enligt konsumentkreditlagen (2026:1011) 5 kap. 1 §. Tiden räknas från att avtalet ingicks, men tidigast från att du har fått avtalsvillkoren och informationen (5 kap. 2 §). Läs mer om ångerrätt.

Ett kreditkort har oftast ingen bestämd löptid. Du får då säga upp krediten när du vill. Långivaren får bara säga upp den om det står i avtalet. Säger långivaren upp kortet ska uppsägningstiden vara minst två månader (6 kap. 8 §). Långivaren ska då erbjuda dig att betala skulden i tolv lika stora månadsbetalningar plus ränta (6 kap. 10 §). Du betalar ingen ränteskillnadsersättning när du betalar av en kontokredit (6 kap. 7 §).

Kontoutdrag och stöd vid skulder

Varje månad ska du få ett kontoutdrag. Det ska visa perioden, skulden, köp, uttag och betalningar, räntan, avgifterna och vad du ska betala (4 kap. 16 §).

Går du regelbundet över din kreditgräns ska långivaren berätta var du kan få stöd i budget- och skuldfrågor. Finns sådan rådgivning hos långivaren ska den erbjudas (4 kap. 17 §).

Kort som du skaffade före 20 november 2026

Har du ett kreditkort sedan tidigare gäller den gamla lagen (2010:1846) fortfarande för avtalet. Har du tecknat kortet från 1 mars 2025 gäller dess räntetak och kostnadstak (19 a–19 c §§). För kort som du tecknade före 1 mars 2025 gäller inte de taken.

För krediter utan bestämd löptid gäller ändå flera regler i den nya lagen från 20 november 2026. Det står i övergångsbestämmelserna till konsumentkreditlagen (2026:1011). Det gäller bland annat reglerna om kontoutdrag, ändrad ränta och ändrade avgifter, information om skuldrådgivning och uppsägning (4 kap. 14 och 16–19 §§ och 6 kap. 8–10 §§). De flesta kreditkort har ingen bestämd löptid.

Vad kan du jämföra när du väljer kreditkort?

Du kan jämföra kostnaderna och villkoren, inte bara den nominella räntan. Det här kan vara bra att titta på:

• Effektiv ränta. Den visar räntan och avgifterna tillsammans.
• Avgifter. Årsavgift, aviavgift, uttagsavgift och uppläggningsavgift.
• Räntefri period. Hur många dagar du har på dig att betala utan ränta.
• Lägsta betalning. Hur stor del av skulden du minst måste betala varje månad.
• Kreditgräns. En gräns som passar det du faktiskt behöver.

En högre kreditgräns betyder att du kan låna mer, och att skulden kan bli större. Ett kreditkort kan vara praktiskt om du betalar hela fakturan varje månad. Delbetalar du länge blir det dyrt.

Vad gör du om skulden på kreditkortet växer?

Kontakta långivaren direkt om du får svårt att betala. Tänk på att nya köp med kortet gör skulden större.

Kommunens budget- och skuldrådgivning kan hjälpa dig att se över din ekonomi, kostnadsfritt. Har skulden redan gått till inkasso kan du läsa om vad som händer då. Läs mer om skulder och hjälp, till exempel om skuldsanering hos Kronofogden.

Har du flera dyra krediter kan du läsa om att samla lån. Tänk då på att säga upp de kort du har löst, annars kan skulden växa igen.

Checklista för ditt kreditkort

1. Ta reda på räntan, avgifterna och lägsta beloppet i kortets villkor.
2. Betala hela fakturan i tid om du vill undvika ränta.
3. Du kan betala mer än det lägsta beloppet om du delbetalar.
4. Räkna på hur lång tid skulden tar att betala av.
5. Tänk på att säga upp kort som du inte använder.