Delbetalning – så fungerar det

Delbetalning betyder att du betalar ett köp i flera delar i stället för allt när du handlar. Det är en kredit, även när den är räntefri. En delbetalning kan kosta ränta och avgifter, till exempel uppläggningsavgift och aviavgift. Köp nu, betala senare är en kredit där ett annat företag än säljaren låter dig betala senare eller i delar.

Vad är delbetalning?

Delbetalning betyder att du delar upp betalningen för ett köp i flera delar. Du får varan nu och betalar resten senare. Det är en kredit, eftersom du skjuter upp en del av betalningen.

Lagen har inget eget begrepp för delbetalning. Den talar om kreditavtal och kreditköp. Ett kreditköp är ett köp av en vara eller tjänst där krediten kommer från säljaren. Krediten kan också komma från ett annat företag som samarbetar med säljaren. Det står i konsumentkreditlagen (2026:1011) 1 kap. 3 §. Samma definition finns i den gamla lagen (2010:1846) 2 §.

Konsumentverket skriver att du betalar med lånade pengar när du väljer att betala med faktura, avbetala eller delbetala. Det gäller även när delbetalningen är räntefri. Med ett bankkort, även kallat debetkort, tas pengarna från ditt eget konto. Då lånar du inget.

Är delbetalning och avbetalning samma sak?

Ja, i vardagsspråket betyder delbetalning och avbetalning samma sak: du betalar ett köp i flera delar. Konsumentverket räknar köp på avbetalning som en kredit enligt konsumentkreditlagen. Det gör också köp på faktura och köp med kreditkort.

Ordet avbetalning används ofta när säljaren får ta tillbaka varan om du inte betalar. Lagen kallar det förbehåll om återtaganderätt. Ett sådant villkor gäller bara om det står i avtalet. En delbetalning på kreditkort eller faktura har normalt inget sådant villkor.

Lagen skyddar dig om företaget vill ta tillbaka varan. Företaget får bara kräva hela skulden i förtid om det står i avtalet. Du ska dessutom sedan mer än en månad vara sen med mer än 10 % av totalbeloppet. Har flera delbetalningar förfallit vid olika tidpunkter räcker 5 %. Det räcker också om du är väsentligt försenad. Du har minst 30 dagar på dig, eller fyra veckor om du tecknade avtalet före 20 november 2026. För en kontokredit som ska betalas inom tre månader gäller inte den regeln i den gamla lagen. Du kan stoppa kravet genom att betala det som har förfallit, med dröjsmålsränta. Det går bara en gång (6 kap. 2 och 4 §§, gamla lagen 33–34 §§).

Du kan också stoppa återtagandet genom att betala det som har förfallit, med dröjsmålsränta och kostnader, innan varan hämtas. Tas varan tillbaka räknas dess värde av från din skuld. Är varan värd mer än skulden ska företaget betala dig mellanskillnaden. Är den värd mindre får företaget inte kräva resten, om inte varan har tappat mycket i värde för att du har vanvårdat den. Du kan lösa tillbaka varan inom 14 dagar (7 kap. 1 och 3–5 §§). Gränserna 10 % och 5 % finns också i den gamla lagen.

Det finns också en särskild lag om avbetalningsköp (1978:599). Den gäller köp mellan företag och andra avbetalningsköp utanför konsumentkreditlagen, till exempel när du köper av en privatperson. Köper du på avbetalning av ett företag gäller konsumentkreditlagen.

Hur fungerar delbetalning i butik och på nätet?

Delbetalning fungerar på samma sätt i butik och på nätet. Du väljer att betala i delar när du handlar, och ett företag ger dig krediten. Det här är vanliga former:

• Faktura som du delar upp. Du får en faktura och betalar den i flera delar.
• Delbetalning med kreditkort eller kontokredit. Köpet läggs på din kontokredit, och du betalar av enligt villkoren.
• Säljarens egen kredit. Butiken ger själv krediten, ibland med rätt att ta tillbaka varan.
• Köp nu, betala senare. Ett annat företag än säljaren ger krediten.

Krediten kan komma från säljaren. Den kan också komma från en bank, ett betalningsinstitut eller ett finansbolag som samarbetar med säljaren. Båda räknas som kreditköp. Visar butiken ett annat företags kredit i kassan och får betalt för det, är butiken kreditförmedlare.

Vid ett kreditköp har du invändningsrätt. Är varan felaktig kan du rikta samma krav mot företaget som gav krediten som mot säljaren. Du kan till exempel hålla inne betalningen eller kräva pengar tillbaka, men aldrig mer än krediten. Det står i 4 kap. 20 §. Konsumentverket förklarar hur invändningsrätten fungerar.

Vad kostar delbetalning?

Delbetalning kostar det som står i villkoren: ränta, avgifter eller båda. En räntefri delbetalning kan ändå ha uppläggningsavgift, aviavgift, månadsavgift eller fakturaavgift. Alla räntor och avgifter för krediten är kreditkostnaden. Den syns i den effektiva räntan.

Företaget får bara ta ut avgifter som ni har kommit överens om (4 kap. 13 §). Enligt Konsumentverket får en fakturaavgift bara tas ut om ni avtalade om den vid köpet, inte i efterhand. Frakt och andra avgifter som du hade betalat även vid kontant betalning räknas inte in i kreditkostnaden. Det står i förordningen om effektiv ränta (2010:1855) 3 §.

Räkneexempel – inte ett erbjudande. Du köper en vara för 10 000 kr och delbetalar hela beloppet på 12 månader. Avgifterna och räntan är exempel, inte något företags villkor.

Med båda avgifterna men utan ränta betalar du 862 kr i månaden. Totalt att betala blir 10 643 kr. Avgifterna kostar 643 kr, och den effektiva räntan blir 12,70 %. Med 15 % nominell ränta och samma avgifter blir den effektiva räntan 30,53 %.

Med den högsta tillåtna uppläggningsavgiften under 2026, 592 kr, och samma aviavgift kostar krediten 940 kr. Totalt att betala blir då 10 940 kr, och den effektiva räntan blir 19,51 %.

Så har vi räknat: alla delbetalningar är lika stora, och den första betalas en månad efter köpet. Uppläggningsavgiften betalas vid köpet. Aviavgiften tas på alla tolv avier och ingår i månadsbeloppet. Frakt ingår inte. Belopp är avrundade till hela kronor.

Vilka gränser gäller för kostnaden?

Lagen sätter tre gränser för vad en delbetalning får kosta. De gäller avtal från 1 mars 2025 och finns kvar i den nya lagen (4 kap. 4–6 §§). I den gamla lagen står de i 19 a–19 c §§.

• Räntetaket. Räntan och dröjsmålsräntan får vara högst referensräntan plus 20 procentenheter. Referensräntan är 2 % under 1 juli–31 december 2026, så taket är 22 %. Taket gäller den nominella räntan. Den effektiva räntan kan bli högre, som i exemplet ovan. Läs mer om räntetaket.
• Uppläggningsavgiften. Den får vara högst 1 % av prisbasbeloppet. Det är 592 kr under 2026 och 596 kr från 1 januari 2027.
• Kostnadstaket. Alla kostnader, även dröjsmålsränta och inkassokostnader, får tillsammans högst vara lika stora som kreditbeloppet.

Kostnadstaket har två undantag. Det gäller inte kreditköp på högst 2 % av prisbasbeloppet, alltså 1 184 kr under 2026 och 1 192 kr under 2027. Det gäller inte heller en kontokredit som huvudsakligen används för kreditköp, till exempel ett butikskort. Räntetaket gäller ändå i båda fallen.

Ett företag som marknadsför en kredit ska visa den effektiva räntan med ett representativt exempel (2 kap. 4 §). Anger företaget fler siffror ska exemplet vid kreditköp också visa kontantpriset och kontantinsatsen.

Vad händer om du inte kan betala en delbetalning?

Betalar du inte i tid får företaget ta ut dröjsmålsränta. Skulden kan sedan gå till inkasso och Kronofogden, och till slut ge en betalningsanmärkning. Kontakta företaget så tidigt som möjligt om du får svårt att betala.

Dröjsmålsräntan får vara högst referensräntan plus 20 procentenheter. Någon annan ersättning för själva förseningen behöver du inte betala, enligt 4 kap. 4 §. Regeln kom samtidigt med räntetaket. Kostnader enligt lagen om inkassokostnader (1981:739) får ändå tas ut:

• påminnelseavgift, högst 60 kr och bara om ni avtalade om den senast när skulden uppstod
• avgift för ett inkassokrav, högst 180 kr
• avgift för en amorteringsplan, högst 170 kr

Högre belopp kräver särskilda skäl. Läs mer om vad som händer vid inkasso.

Företaget ska ha rutiner för att upptäcka betalningsproblem tidigt och berätta var du kan få stöd. Är du sen med betalningen ska företaget, när det är lämpligt, erbjuda andra lösningar innan det tar till indrivning. Det kan till exempel vara ändrade villkor. Det står i den nya lagen 6 kap. 11–12 §§. I den gamla lagen finns bara kravet att överväga andra lösningar (20 d §).

Vilka regler gäller för delbetalning?

Delbetalning omfattas av konsumentkreditlagen. Den nya konsumentkreditlagen (2026:1011) gäller från 20 november 2026. Till dess gäller den gamla lagen (2010:1846). Vilken lag som gäller beror på när du ingick avtalet.

Har du ingått avtalet före 20 november 2026 gäller i regel den gamla lagen även efter det datumet. För krediter utan slutdatum, som kreditkort och butikskort, gäller ändå vissa nya regler från 20 november 2026. Det gäller bland annat kontoutdrag, ändrad ränta och uppsägning (4 kap. 14 och 16–19 §§ och 6 kap. 8–10 §§). Läs mer om den nya konsumentkreditlagen.

Kreditprövning

Företaget som ger krediten ska pröva att du har råd att betala. Från 20 november 2026 ska prövningen vara grundlig och göras i ditt intresse. Den ska bygga på dina inkomster, utgifter och skulder, och företaget ska kontrollera uppgifterna (3 kap. 13–14 §§). Du får bara krediten om du klarar den.

Säger företaget nej ska du snarast få veta varför. Bygger beslutet på uppgifter från en databas ska företaget säga vilken. Görs prövningen automatiskt kan du begära att en människa granskar den och få en förklaring (3 kap. 15–16 §§).

Vilka räntefria krediter är undantagna?

För avtal som du ingår före 20 november 2026 har den gamla lagen ett brett undantag för räntefria krediter. Det gäller en räntefri kredit med högst en obetydlig avgift, som du ska betala inom tre månader. Då gäller inte reglerna om information och ångerrätt. Vid kreditköp gäller inte heller kreditprövningen (2010:1846 4 §). En räntefri kontokredit med samma villkor saknar också regler om information och ångerrätt, men ska kreditprövas. En kontokredit som ska betalas på begäran eller inom tre månader har heller ingen ångerrätt. Lagen säger inte hur stor en obetydlig avgift får vara.

Från 20 november 2026 är undantaget mycket smalare. Det gäller bara en särskild fakturakredit. Det är en faktura från säljaren själv, utan ränta och avgifter, som du betalar inom 50 dagar från leveransen. Köper du på nätet från ett större företag är gränsen 14 dagar, och säljaren får inte sälja fakturan under tiden (1 kap. 3 §).

Ett mindre företag har färre än 250 anställda. Omsättningen ska dessutom vara högst 50 miljoner euro, eller balansomslutningen högst 43 miljoner euro. Andra företag räknas som större.

För en särskild fakturakredit gäller inte lagens regler om kreditprövning och ångerrätt för krediten. Räntetaket, invändningsrätten och reglerna om stöd vid betalningsproblem gäller ändå. En faktura med fakturaavgift räknas inte som särskild fakturakredit. Krediten ska vara fri från ränta och avgifter, enligt propositionen och Konsumentverket. Dröjsmålsränta och inkassokostnader vid sen betalning får ändå tas ut.

Allt annat följer lagen fullt ut från 20 november 2026, även när det är räntefritt. Det gäller kredit från ett annat företag än säljaren, som köp nu, betala senare. Det gäller också kredit med avgift och kredit med längre betaltid än 50 dagar. Enligt propositionen (prop. 2025/26:223) gäller undantaget för räntefria krediter inte kredit från ett annat företag än säljaren.

Ångerrätt

Du har 14 dagars ångerrätt på krediten. Tiden räknas från att du ingick avtalet, men tidigast från att du fick villkoren och informationen (5 kap. 1–2 §§). Har du öppet köp på varan med längre tid än 14 dagar, får du lika lång tid att ångra krediten. Det gäller avtal från 20 november 2026 (5 kap. 1 §). Ångrar du krediten ska du betala tillbaka beloppet inom 30 dagar, med ränta för de dagar du hade krediten. Företaget ska betala tillbaka avgifterna, till exempel uppläggningsavgiften (5 kap. 4–5 §§).

Ångerrätten på själva köpet är en annan sak. Köper du på nätet har du oftast 14 dagars ångerrätt enligt lagen om distansavtal 2 kap. 10 §. Det finns undantag, till exempel för varor som tillverkas efter dina önskemål. Köp i butik har ingen ångerrätt enligt lag. Öppet köp i butik är butikens eget villkor.

En särskild fakturakredit har ingen ångerrätt för krediten. Avtal före 20 november 2026 har fler undantag. En räntefri kredit med högst en obetydlig avgift, som ska betalas inom tre månader, saknar ångerrätt. Det gör också en kontokredit som ska betalas på begäran eller inom tre månader.

Tillstånd och tillsyn

Från 20 november 2026 behöver fler företag som ger eller förmedlar kredit vid köp tillstånd från Finansinspektionen (FI). Mindre säljare som ger ränte- och avgiftsfri kredit på egna varor behöver inget tillstånd. Det gäller också mindre företag som förmedlar krediter. Konsumentverket har tillsyn över dem, och föreskrifterna KOVFS 2026:1 ställer krav på personalens kunskap.

En särskild fakturakredit kräver inget tillstånd. Företag som redan lagligt ger eller förmedlar kredit får fortsätta utan tillstånd till 20 november 2027, och längre om de har ansökt i tid. Det står i övergångsbestämmelserna (SFS 2026:1022). Läs mer om de nya reglerna för kredit i butik.

Kontantinsats

Vid kreditköp av en vara ska säljaren ta ut en kontantinsats enligt god sed. Insatsen ska vara minst 20 % av kontantpriset, om inte särskilda förhållanden ger skäl till något annat (4 kap. 7 §). I den gamla lagen står regeln i 26 §.

Enligt förarbetena (prop. 2025/26:223 avsnitt 6.12) kan säljaren ta ut en lägre insats eller ingen alls. Det kan gälla en kontokredit, ett lågt belopp eller en kort kredittid. Konsumentverket och i sista hand domstol bedömer hur regeln ska användas.

Påverkar delbetalning din kreditvärdighet?

En delbetalning påverkar din kreditvärdighet på två sätt. En delbetalning är en skuld som räknas in när du söker ny kredit. Sena betalningar kan till slut ge en betalningsanmärkning.

Företaget grundar prövningen på dina inkomster, utgifter och skulder. Enligt Konsumentverket tar företaget ofta en kreditupplysning. Ett inkassokrav ger ingen betalningsanmärkning. Ett beslut från Kronofogden kan däremot ge en. Läs mer om vad som påverkar din kreditvärdighet.

Vad kan du jämföra innan du delbetalar?

Du kan jämföra totalbeloppet och den effektiva räntan, inte bara om delbetalningen kallas räntefri. Före avtalet ska företaget ge dig information om krediten, utan kostnad (3 kap. 1 § och 1 kap. 10 §). Det här kan vara bra att titta på:

• Totalt att betala och effektiv ränta. De visar vad krediten kostar med alla avgifter.
• Avgifter. Uppläggningsavgift, aviavgift och fakturaavgift, och om de kan ändras.
• Antal delbetalningar och belopp. Du har rätt att när som helst få en betalningsplan (4 kap. 10 §).
• Kostnad vid sen betalning. Dröjsmålsränta och avgifter.
• Betalning i förtid. Du har alltid rätt att betala i förtid och betalar då ränta bara fram till dess (6 kap. 1 §).
• Vem som ger krediten. Säljaren eller ett annat företag. Företag med tillstånd finns i FI:s företagsregister.

Delbetalar du på ett kreditkort kan du räkna på kostnaden i kreditkortskalkylatorn. Ska du köpa något dyrare kan du också jämföra med ett privatlån. Jämför då effektiv ränta och totalbelopp.

Checklista innan du delbetalar

1. Läs vad delbetalningen kostar totalt, inte bara per månad.
2. Kontrollera den effektiva räntan och alla avgifter.
3. Ta reda på vem som ger krediten, säljaren eller ett annat företag.
4. Räkna på om du klarar alla delbetalningar i tid, även om något oväntat händer.
5. Spara betalningsplanen och villkoren.
6. Kontakta företaget direkt om du får svårt att betala.